Astrid - det är jag det!

Astrid - det är jag det!

På mitt sätt sett

Berättelser ur livet.

Tungt ansvar

Jag måste få berätta...Posted by Rolf Hansson 2014-01-01 15:15:11
Det är då verkligen tur att jag har fått komma till husse och matte!

Jag vet inte hur dom skulle ha klarat sig annars. Som familjens överhuvud är det jag som har hand om det mesta här i huset - och ser till så att allt blir gjort som det skall och i rätt tid.

Bland annat ordnar jag så att det luktar gott och trevligt och hemtamt här hemma. Man måste ju känna igen sig och visa för inkräktare (sådana kommer med jämna mellanrum) att det är JAG (okej - och matte och husse) som bor här. Det där med dofterna grejar jag elegant på det alldeles vanliga sättet.

Men det verkar precis som att matte och husse inte förstår ett smack av det här - för dom blir jättearga. Dom kommer ångande med hinkar och trasor - och sätter upp galler för några dörrar, galler som har varit borta i flera veckor! Och så går dom runt i hela huset och stirrar på golvet...konstigt, varför använder dom inte näsan. Som en vanlig hund...

Ja - och sen blir det litet obegripligt för sedan spänner husse ögonen i mig och så säger han: KISSAR OCH BAJSAR GÖR MAN UTE!!!

Och då säger jag (tyst för mig själv) att "nehej du husse - det gör man INTE för det har jag då aldrig sett dig göra... utom en enda gång, och då var det så att..... (nä - det får vara en annan historia...).

Men okej - för husfridens skull då...

Ja - som sagt - ibland kommer det inkräktare. Och då är det tur att husse och matte har mig för det är jag som svarar för personskyddet här hemma. När det kommer någon utifrån så berättar jag det högt och tydligt så att det hörs i hela huset. Sedan är det inte så dramatiskt, men jag ser till så att främlingarna känner att dom har ögonen på sig så att dom inte kan hitta på något dumt. En del försöker smöra och smickra, men sådant går jag inte på - man håller ju på sin värdighet!

Jodå - ansvar för det mesta - det har dom lagt på mig...

En jätteviktig sak är att jag svarar för husses fys-träning. Han är verkligen i behov av en PT och där fixar jag programmet. Varje dag tar jag med honom på promenad, vi går en timme och han är jättetrött när vi kommer hem. Det här är ett långsiktigt projekt för han har litet svårt att hänga med. Han har ju så korta ben - stackarn. Men sakta men säkert skall jag nog få upp tempot.

Ja - och så jobbar vi med hans bollsinne. Det är verkligen inte mycket att hänga i julgran, det enda han är bra på är att sparka bollen hårt så att den far långt iväg. Men sedan är det ju jag som får kuta och hämta den och spela den tillbaka till honom, förstår inte riktigt hur han kan tycka att det är roligt. Bollen är ju dessutom så stor att man inte greppar den med munnen, varken han eller jag. För det mesta övar jag litet dribblingar med honom - och där kan jag säga att där har han inte en chans. Jag har inte sett någon fotbollsspelare som täcker bollen lika effektivt som jag.

För överkroppen handlar det sedan om att utveckla kastarmen. Då jobbar vi med en stor repknut som jag tränar honom i att kasta i olika riktningar och tekniker. Det verkar som att han har rätt lätt för att lära sig det där.

Det gäller att hålla i och vara uthållig med träningen - på sikt skall jag nog få ordning på honom...

Nu skall jag gå till ytterdörren och sniffa om Jack är i närheten....